08 – 550 191 10 ringer ni så rullar vi!

Vi tar upp lite extra gräs varje dag som säljs vid kontoret, ring och hör efter!
Minsta mängd – 1 rulle = 1 kvm

Mälarturfs jordskola

Ingredienserna avgör jordens egenskaper

En jord med mycket sand dränerar snabbt bort vatten. Med inblandning av ler och mull förbättras den vattenhållande förmågan och lagringskapaciteten för växtnäring. Det innebär lägre krav på skötsel i form av bevattning och gödsling.

En vanlig föreställning är att gräsmatta ska läggas på sand. Detta härstammar från sportfälten där dräneringsförmågan är helt avgörande för funktionen. Denna sand har en partikeldiameter på upp till 3 mm. Sand är den grövsta korngruppen bland mineralpartiklarna i en jord.

Fast material och hålrum

I alla jordar bildas det mellanrum mellan markpartiklarna som kallas porer. Enklast föreställer man sig markpartiklar och porer som bollar eller klot sida vid sida i ett 3D-arrangemang. Mellan bollarna eller kloten finns en volym som är hålrum och detta är markens porer. Dessa porer kan antingen innehålla vatten eller luft beroende på hur den aktuella vattensituationen i marken ser ut. I en mark som står under vatten är alla porer vattenfyllda. När marken torkar ut och vattnet lämnar marken töms först de grövsta porerna på sitt vatten och dessa porer blir i stället luftfyllda. Successivt töms också de finare porerna på sitt vatten och ersätts med luft.

Sand kräver skötsel

I en sandjord som bara innehåller grova mineralpartiklar med stor partikeldiameter kan det bara bildas grova porer. Dessa grova porer kan varken innehålla eller behålla markvatten. Av det skälet är en grönyta som enbart är uppbyggd med sand en grönyta som å ena sidan dräneras mycket snabbt på vatten, men som å den andra kräver mycket skötsel i form av bevattning och gödsling. Med ständig bevattning och intensiv gödsling kommer också svampsjukdomar. Gräset på en sådan gräsmatta måste alltså oftare behandlas med svampbekämpningsmedel.

Ler håller vatten

Man kan också blanda in ler i underlaget till en gräsmatta. Ler har den minsta partikeldiametern och är motpolen till sand inom korngrupperna. Mellan ler och den grövsta sanden skiljer det 1000 gånger i diameter. Om man för ett ögonblick i tanken förstorar upp en lerpartikel till en vanlig spelkulas storlek med en diameter på ca 2 cm får ett sandkorn en diameter på 20 meter.

Mellan finare partiklar finns finare porer som är bättre på att hålla vatten. Med ler i jorden förbättras alltså dess vattenhållande förmåga vilket kräver mindre bevattning.

Stor yta på ler

Förutom att diametern skiljer mellan sand och ler skiljer sig också den sammanlagda ytan på partiklarna. För att karaktärisera en jord använder man begreppet specifik yta. Det säger hur stor ytan är i förhållande till vikten. Då blir skillnaderna ännu skarpare mellan sand och ler. Medan 100 gram sand har en yta på ca 1 m2 kan 100 gram ler ha en sammanlagd yta på upp till 30 000 m2. Det kan alltså skilja en faktor 30 000 mellan ytan av samma vikt av sand respektive ler.

Laddad yta lagrar näring

Ytan på lerpartiklarna är minusladdad. Till dessa ytor dras därför plusladdade växtnäringsämnen som kalcium, natrium, magnesium och kalium. Också när kväve finns i form av ammonium i gödselmedel hålls det fast av lerpartiklarna. Man kan beskriva minusladdningarna på lerpartiklarnas yta som en slags lagringsplats för växtnäring. Ju högre lerhalt det finns i jord desto bättre buffrar den alltså mot att det blir brist på något växtnäringsämne. Och desto mindre ofta måste en sådan jord gödslas.

Mull ger mer

Mull är en annan möjlig inblandningspartner i en jord. Mull är dött organiskt material av t.ex. växtrester som har brutits ner av mikroorganismer. Mull kan ha dubbelt så hög specifik yta som ler. Mull bidrar alltså med samma egenskaper till jorden som ler men faktiskt ännu mer. En tillsats av mull förbättrar alltså både den vattenhållande förmågan och lagringen av växtnäring.